Detta har hänt

Förra fredagen slutförde vi äntligen försäljningen av vår gamla lägenhet. Det gick lite trögare än vi hoppats, men det blev bra till slut, och nu kan vi koncentrera oss på att inreda den nya. Och i hela tre dagar hade jag för en gångs skull lite schysst buffert på mitt lönekonto.

I tisdags släppte Asobi Seksu en ny singel, Stay Awake (mp3, härifrån), med en cover på The Crystals 60-talsdänga Then He Kissed Me som b-sida. I slutet av månaden kommer de tillbaka till Europa för en längre turné, men den här gången spelar de inte ens i Köpenhamn. England är närmast. (T.ex. i Brighton 28 oktober...)

I fredags hade jag en röd t-shirt på mig på jobbet. Tror jag att mitt klädval på ett mätbart sätt gjorde livet bättre för dem som lider under den burmesiska juntans diktatur? Nej, knappast. Men opinionsbildning är komplext. Ju fler, även i Sverige, som på olika sätt kommenterar situationen i Burma, ju fler som diskuterar Kinas roll, svenskt OS-deltagande och småländska jätteinvesteringar, desto större chans att trycket på fascisterna till slut blir för stort. Och det känns inte mindre viktigt i dag, när demokratirörelsen verkar ha drabbats av ett - förhoppningsvis tillfälligt - bakslag.

I går såg jag och pojkarna Star Wars tillsammans. Samtidigt utropade sig Julia Timoshenko till vinnare i Ukrainas parlamenstval.

Kringel-prinsessor

You're fired!

Idag blev jag "uppsagd pga arbetsbrist". Det är inte så dramatiskt, eftersom jag samtidigt fick ett drygt ettårigt vikariat på samma avdelning, med samma uppgifter och samma lön, och goda utsikter för återanställning. Men det är ändå inte så kul att få sparken. Och även om den praktiska skillnaden är liten, så kan jag inte undgå att tycka det är lite klantigt att först rekrytera mig från en tioårig fast anställning och sen säga upp mig efter mindre än tre månader, med hänvisning till arbetsbrist. Men det kunde förstås varit värre.

In other news:

Senaste budet på vår lägenhet är 2,8 miljoner. Det motsvarar 35,000 kr per kvm, vilket är fullt acceptabelt, men fortfarande lite under Aspudden-snittet sedan årsskiftet. Därför har vi valt att gå ut med annons i DN till helgen. Vi räknar med avslut på måndag.

Och i morse fick jag ett mejl om att Asobi Seksu äntligen gör sin Europa-premiär. Närmaste spelningen är i Köpenhamn nästa lördag, när de öppnar för Editors på Lille Vega. Jag svarade med en from önskan om att de skulle klämma in en sistaminutenspelning i Stockholm också. Några svenska fans är vi ju i alla fall. Men jag får nog ställa in mig på att flyga till Köpenhamn. Eller Brighton. Eller inte alls. Hela turnéschemat ser ut så här:

6/6 Amsterdam @ Melkweg w/Editors
6/7 Brussels (secret show) w/Editors
6/9 Copenhagen @ Small Vega w/Editors
6/12 Berlin @ Postbanhof w/Editors
6/13 Cologne @ Kulturkirche w/Editors
6/14 Rome, Italy @ Circolo degli Artisti
6/16 Ravenna, Italy @ Hana-Bi
6/18 Brighton @ Sussex Arts Club w/Dean and Britta
6/19 London - AC30 @Metro w/Dean and Britta
6/20 London AC30 @ London Industry
6/21 Nottingham @ The Social
6/22 Glasgow @ King Tuts
6/26 London @ Waterats
6/28 London @ Good Ship
7/13 Shibuya, Tokyo @ O-Nest
7/14 Shibuya, Tokyo @Chelsea Hotel

14 dagar

I ett av mina första inlägg i den här bloggen, tillstod jag att det fanns ett geekigt skäl till att jag letat igenom iTunes efter en låt med "Thursday" i titeln, och på så sätt "upptäckt" det japansk/brooklynska shoegazingbandet Asobi Seksu. Men jag sa aldrig vilket skälet var. Det tänkte jag göra nu.

MTV och (ännu mer) VH-1 har fattat hur de ska få mig att entusiastiskt sitta och titta på - egentligen - rätt kassa musikvideor för låtar som jag ofta inte gillar: Tematopplistor. "Top 20 One-hit-wonders" ("undrar om Toto Coelos I Eat Cannibals är med?"), "Top 10 Space" (hur kunde de hoppa över Space Oddity?). O.s.v.

Tematopplistor (och tematiska blandband) har allt som appellerar till oss töntar. Det är samma mekanismer som i att samla frimärken (jag har en försvarlig samling sovjetiska rymdfrimärken nånstans på en vind i Linköping, tillsammans - möjligen - med min senare samling hotelltvålar och utländska Coca-Cola-burkar). Och det är en associationslek, där man kan använda sin bländande slutledningsförmåga till att förutspå vilka låtar som är med. Däremot krävs det som regel inte någon egentlig musikkunskap.

Och nu skulle jag förstås göra en egen topplista på temat veckodagar. Jag valde ut följande 14:

• I Don't Like Mondays - The Boomtown Rats


• Monday Morning - Pulp


• Blue Monday - New Order


• Tuesday - Yazoo


• Wednesday Morning, 3.am - Simon & Garfunkel


• Thursday - Asobi Seksu


• Friday I'm In Love - The Cure


• Friday Night - Lily Allen


• Saturday Nights - Hello Saferide


• Sunday Morning - The Velvet Underground


• Sunday Girl - Blondie


• Gloomy Sunday - Sinéad O'Connor


• Sunday Bloody Sunday - U2


• Everyday Is Like Sunday - Morrissey

Och sen blev jag så nöjd med min lista, för jag tyckte att den gav en oväntat representativ bild av musik jag gillat genom åren (särskilt om jag byter ut Sinéad O'Connor mot Ebba Gröns Jag hatar söndagar). Så för att ge hela världen en chans att ta del av denna tematiskt sammanhållna snapshot av mina musikaliska preferenser, så skapade jag en iTunes iMix av min "14 dagar"-lista. Som jag för säkerhets skull kallade "14 days", för att inte förstöra mina chanser att göra en internationell karriär som master mixer.

Spännande va?

Under tiden har Asobi Seksu släppt en ny video från albumet Citrus. Denna gång med Goodbye:

(YouTube)

Asobi Seksu

Av tämligen geekiga skäl var jag i helgen på jakt efter en låt med "Thursday" i titeln. På iTunes hittade jag ett Brooklyn-band som släppt en video (se nedan!) med det namnet, och sedan dess kan jag inte sluta lyssna. Konceptet, spröd flickröst ovanpå distade gitarrer, kanske inte är hyperoriginellt (även om det hjälper att Yuki Chikudate omväxlande sjunger på japanska och engelska) men Asobi Seksu har nånting som sticker ut. Jag vet bara inte vad. Kanske det är melodierna, eller den tajta produktionen. Associationerna sticker iväg åt olika håll. Jag tycker mig höra Death Cab for Cutie, Blondie, Echo and the Bunnymen, Cardigans, Pusjkins... Fast lite skramligare. (Jag har läst mig till att jag framförallt borde höra My Bloody Valentine, men dem lyssnade jag aldrig på.)

På bandets hemsida kan man lyssna på senaste studioalbumet Citrus, och ladda ner äldre låtar. T.ex. den bitterljuva Walk On the Moon och I'm Happy But You Don't Like Me, som låter som soundtrack till en film som jag gärna skulle vilja se.

Enligt flera bloggar är Asobi Seksu ett lysande liveband, men de verkar aldrig ha spelat i Europa. Jag hoppas det ändras snart.


Asobi Seksu: Thursday (alternativ länk)