Saker jag har glömt

• Att man inte får lämna vinylskivor i solen.

Uppsamlingsheat 2

I förra veckan var vi i Helsingfors och firade Tekniska Högskolans 100-årsjubileum. Som tidigare meddelats, promoverades min far till hedersdoktor (eftersom det var femte gången, kan han nu i Tyskland tituleras Professor Doktor Doktor Doktor Doktor Doktor Doktor Lennart Ljung). Våra finländska värdar var precis så gästfria, och tillställningarna så uppsluppet högtidliga, som jag väntade mig efter tidigare studentutbyten. Men en doktorspromotion är även med de bästa förutsättningar en rätt utdragen tillställning, och när den till 90% försiggick på finska, var det lite svårt att hålla koncentrationen uppe. Jag var lite bekymrad att den distingerade äldre herren som satt bredvid mig - och som själv promoverades till hedersdoktor 1994 - skulle ogilla min brist på uppmärksamhet. Men det visade sig att han fick tiden att gå genom att föra statistik över absens promovendi för att prediktera hur lång tid ceremonin skulle ta. Han var mycket nöjd med att han prickade rätt på en minut när.

Själv roade jag mig med att studera de finländska namnen. Bland de nya doktorerna fanns t.ex. Antti Pekka Finne och Teemu Petteri Ruotsalainen (båda från institutionen för teknisk fysik och matematik), men däremot ingen "Svensk" eller "Suomalainen", vilket kanske hade varit mer väntat. Finast efternamn hade Johanna Småros, som också höll talet från doctores juvenes på banketten. Även det var huvudsakligen på finska, men våra bordsgrannar översatte ett parti där Johanna berättade om sina sista veckor som gymnasist, om hur hon bestämde sig för att läsa på teknis medan hon väntade på resultatet av sina studentprov och hur hon berättade det för sin studievägledare när resultaten kommit. Varpå denne svarade "bra, du borde inte jobba med människor".

Dagen efter promotionen knallade vi runt lite på Esplanaden, shoppade Iittalla och Marimekko, förstås, och avslutade på anrika Karl Fazer Café. Jag är både lite ledsen och lite lättad att jag inte tog husets varma choklad. Den serverades på en egen bricka och bestod av en stor balja smält choklad, en kanna varm mjölk, en skål vispad grädde, tre kryddkar med kanel, kardemumma och chili, samt en skål krossad Marianne.

Iittalla-ljusstakarna tog vi på renoverings- och inredningsbudgeten, som vi fortfarande inte har tömt helt sedan lägenhetsbytet förra sommaren. De står numera i vardagsrummet. Dit har vi också köpt en tavla ("litet djur") av Ralf Borselius, och de bokhyllor som Ahlstrands har byggt åt oss och E-L har bloggat om. I födelsedagspresent i lördags fick hon en röd KitchenAid, som vi hittills bara har gjort pizzadeg med. Men den är ju så snygg! Och ännu snyggare blir den när vi får bort den gamla mikrovågsugn den just nu står och trängs med. Vilket blir nästa helg ungefär, eftersom jag efter ett halvårs velande äntligen beställt IKEAs kombinerade köksfläkt/mikro.

För att inte förbruka hela renoveringsbudgeten på (aldrig så fina) prylar, har jag också börjat planera badrumsrenoveringen. Jag har krupit runt med tumstock och beställt kataloger från alla större tillverkare. Något av en överloppsgärning förstås, eftersom vi tänkt oss ett rätt modest utbyte till Gustavsbergs eller Ifös standardporslin. Fast jag vill helst bygga in toalettcisternen. Och då är vulsthöjd och sitthöjd nästan samma sak. Har jag lärt mig.

Lur-lur

Före jul skrev jag om Luddes trettioåriga hörlurar. Mina hörlurar brukar hålla ett halvår ungefär. För ett par år sen gick jag över till in-ear-lurar, som är bättre både på att sitta kvar och på att stänga ute den konstanta ljudmatta som jag omger mig med (läs: mina barn). Jag började med Koss' The Plug, men irriterades av att den ena luren efter ett tag lät mycket svagare än den andra. För att sedan dö helt.

Efter ett par exemplar, som alla slutade på samma sätt, valde jag att gå upp i pris - till ett par Creative. De kostade 300, satt skönare och lät bättre. Tills efter ett halvår när den ena luren började låta mycket svagare än den andra.

Så i höstas gjorde jag ett spontanköp på PC City i Upplands Väsby (av alla ställen). "Sennheiser", tänkte jag, "det är ett fint märke det. Skit samma om de kostar drygt femhundra. Det kan det vara värt om de låter bra och håller." There's one born every minute... När jag kom hem tittade jag lite närmare på dem. Så när som på logotypen var det exakt samma lurar som mina Creative. Och i julas började den ena låta mycket svagare än den andra.

Min önskelista

Böcker
Christopher Brookmyre - Attack of the Unsinkable Rubber Ducks
Ben Elton - Blind Faith
Ben Elton - The First Casualty
Ben Elton - Past Mortem
Sam Harris - End of Faith
Richard Dawkins - The God Delusion
James Surowiecki - The Wisdom of Crowds
Malcolm Gladwell - The Tipping Point
John O'Farrell - I have a Bream
Max Brooks - World War Z
Christopher Buckley - No Way to Treat a First Lady
Christopher Buckley - m.fl.

DVD
Simon & Garfunkel - The Concert in Central Park
The Secret Policeman's Ball

Prylar
Pulsklocka
Gryningssimulator, t.ex. Bodyclock, Philips eller Sunrise System
Vinylskivspelare med USB-utgång, t.ex. ION eller Numark
SodaStream

Kläder
Sportunderställ
Halsduk(ar)

Övrigt
Choklad
Ost
Vin
Whisky/Cognac/Grappa

På örat

Det här är min kollega Ludde. Och Luddes svärföräldrars hörlurar. Luddes svärföräldrar har uppenbarligen tagit väl hand om sina hörlurar. För jag vet ungefär hur gamla de är. Hörlurarna.

Ett par exakt likadana hade vi hemma i Linköping under andra halvan av 70-talet. Samma orangea färg. Samma Expert-logga på sidan. Stereon (skivspelare i träimitation med inbyggd förstärkare och fm-radio, dock ej kassettdäck) stod i gillestugan - var annars? - i vårt nybyggda radhus. Och bredvid den stod en brun snurrfåtölj, där jag tillbringade otaliga timmar, med Abbas Arrival och The Album, eller K-tel-samlingarna Popworld och Hi Energy i hörlurarna.

Mina föräldrar kastade våra Expert-lurar i början på 80-talet. Bytte ut dem mot nya lättviktslurar. Japanska.

Yahoo! Photos Revisited

Idag fyller E-L år! Men det är inte det den här posten handlar om. Den handlar mer om digitalkameror och online-album. Fast egentligen mest om bristande uthållighet och om vådan av att krångla till det.

Men en sak i taget.

För sex år år sen firade vi också E-Ls födelsedag i Borrby. Då fick hon en digitalkamera av mina föräldrar. Tanken var förstås att vi skulle dokumentera det väntade barnbarnet (the fetus latterly known as N) och förse de 27 mil bort boende farföräldrarna med elektroniska uppdateringar. Och det gjorde vi. Under Ns första nio månader tog vi hundratals bilder, som jag gallrade, redigerade och la upp på Yahoo! Photos. Men efterhand växte back-loggen och det blev inte av att redigera fler bilder. Hade jag bara lagt upp dem as is, hade det säkert inte känts lika betungande, och då hade jag kanske fortsatt längre. Nu tog det abrupt slut sommaren 02.

Förra våren la jag upp min nya hemsida, inklusive ett par hembyggda album. Det var förstås ännu krångligare - dels att handkoda varje album i html, men framför allt att spara om varje bild i olika lämpliga upplösningar. När kameran gick sönder i somras slutade jag lägga upp nya album. Och av mina storstilade planer på att jobba mig bakåt i bildarkivet, blev intet.

För en månad sen köpte vi en ny kamera - en Nikon Coolpix S9 som är tunn och snygg och tar rätt kassa bilder inomhus. (Utan blixt blir det väldigt långa slutartider och rörelseoskärpa, med blixt blir det ofta överexponerat. Fast kanske det finns nån inställning som jag inte hittat än.)

I alla fall har jag fått förnyad lust att bygga digitala album, och den här gången tänkte jag försöka lägga ambitionsnivån så att jag håller ut mer än ett halvår. Vilket diskvalificerar mina handkodade hemsidesalbum. Yahoo! är enkelt och jag uppskattar att de efter fem års inaktivitet fortfarande inte gjort någon ansats att radera mitt konto. Men det känns inte så sexigt längre. Förmodligen blir det bättre - en ny version har legat i beta i snart ett år. Men jag kanske skulle byta till Flickr? Eller till Picasa? Vi får se. Tills vidare har jag dammat av mina gamla Y!-album och gjort dem publika, t.ex. de här:

Majmiddag på Östgöta Nation 2001

Ns första månad

Våren 2002

På väg ut

Den 28 februari jobbar jag min sista dag på Observer och gamarna cirklar redan runt mina kontorsprylar. Att någon vill ta över min laptop kan jag förstå - men mitt internpostfack?

F.ö. visar bilden vilken fullkomligt usel kamera som sitter i Sony Ericsson P910i. Men jag får kanske en ny mobil på Eniro.

Note to self

Att göra i morgon:

• bära ut motionscykeln från klädkammaren
• bära ut övriga möbler, kläder och prylar från klädkammaren
• skruva ner hylla och klädstång i klädkammaren
• bära ner hylla och klädstång i förrådet
• plocka ner alla mina böcker i vardagsrummet i kartonger
• plocka ner alla dvd-filmer i vardagsrummet i andra kartonger
• demontera bokhyllan i vardagsrummet
• montera upp bokhyllan i klädkammaren
• flytta tillbaka datorn till klädkammaren
• ställa skrivaren på en extra stor hylla i bokhyllan i klädkammaren
• koppla in den nya skannern! och ställa den på en hylla i bokhyllan i klädkammaren
• sätta upp alla pärmar, folianter och dvd-filmer i bokhyllan i klädkammaren
• bli besviken över att bokhyllan inte rymmer dubbelt så mycket när den står i klädkammaren som när den stod i vardagsrummet
• sprida ut de möbler som tidigare stod i klädkammaren i lägenheten
• diskutera med E-L var vi skall ställa motionscykeln - sovrummet, balkongen, Stadsmissionen?
• leta efter lämpliga vägghängda bokhyllor till vardagsrummet – nu är väl String ute igen, så det finns kanske billigt på Blocket?
• gå till Sony Center och köpa ett väggfäste till tv:n som jag fick i julklapp av mig själv
• skruva upp tv:n på väggen i vardagsrummet
• gå tillbaks till Sony Center och fråga när deras Vaio VGX-TP1 kommer till Sverige

• fundera på var jag ska få tag på $1.600 – vi kanske kan säga att motionscykeln har tillhört någon kändis och sälja den på eBay?
  

I want that one!

Skivspelare med USB-utgång. Jag säger det igen. Skivspelare med USB-utgång!!!

Fast E-L skulle kanske inte uppskatta om jag tillbringade hela sommaren i källaren i Borrby. Där mina stackars vinyl-skivor för närvarande försmäktar.

Börja blogga!

I torsdags lyssnade jag på Richard Gatarskis föredrag om "Sociala Medier & Web 2.0". Förutom att visa rätt roliga filmer från Second Life uppmanade han oss gång på gång att "Börja Blogga!". Jamen det är ju det jag gör, tänkte jag. Jag är ju bara inte så, eh, aktiv.

Jag registrerade den här bloggen för snart två år sen och skulle bara bestämma vad jag skulle skriva om. So many choices, so little decision-making... På rak arm kommer jag på sju populära bloggämnen:

• Hemelektronik - Jag är ingen flitig användare, och köper nästan aldrig. Men jag älskar att fönstershoppa. Sibas annonsbilaga i DN till helgen, Dustin Home... Jag kan sitta i timmar. Just nu är det Wii och iPhone jag dreglar mest över.
• Musik - Det var väl på många sätt prematurt att som dryg 20-åring anse sig för gammal för att försöka lyssna på ny musik. Även om den nya musik som erbjöds i början av 90-talet kanske är en förmildrande omständighet. (1991 års Tracks-etta var Bryan Adams I Do It For You från Kevin Costners kalkon-Robin Hood.) Efter drygt ett förlorat decennium har jag så smått börjat inse att det faktiskt görs ny musik som jag gillar, och inte bara för att det låter som något jag gillade på 80-talet. T.ex. Asobi Seksu, som jag hörde för första gången i söndags.
• Internet - Hade jag varit mer netsavvy hade jag förstås kommit igång med den här bloggen tidigare (eller skaffat Skype - mina föräldrar har Skype-konton, men inte jag). Men det hindrar inte att jag är genuint fascinerad av hur nätet utvecklas och hur det påverkar umgängesliv, affärer, allt. Och 1 mars börjar jag som produktutvecklare på Eniro (som har releaseparty för sin nya sajt i kväll).
• PR & Marknadsföring - Hos min nuvarande arbetsgivare Observer, har jag utvecklat tjänster för kommunikationsavdelningar och PR-konsulter. Särskilt intressant tycker jag förstås det är med nya former av marknadsföring på nätet, t.ex. olika typer av viral marketing (som det påstås att Apple ägnat sig åt inför lanseringen av iPhone, även om det finns roligare exempel).
• Media - Det som för nästan tio år sen lockade mig till Observer var kopplingen till media. Jag var UNG-reporter på Corren när jag var, öh, ung, och fortsatte med lite föreningstidningar och nån närradiosändning på universitetet. På Observer fick jag göra exjobb om Automatic Content-Based Filtering of Television News (pdf) och har sedan fortsatt utveckla olika mediesöktjänster, framförallt inom webbmedia.
• Politik & Samhälle - Två veckor före valet startade jag min politikblogg och hann komma upp i sju poster innan dataintrångsskandalen rubbade mina cirklar. Jag trasslade in mig i en ständigt växande, aldrig avslutad post om konspirationsteorier, och plötsligt var valet över och hela frågan lite, tja, passé. Politik & Samhälle är den näst vanligaste bloggkategorin på bloggportalen.se, har jag sett.
• Vardagsbetraktelser - som förstås är den avgjort vanligaste kategorin på Bloggportalen.

Så hur skall man få ordning på det här? Vad skall jag välja? Hur skall jag dra gränser? Som alla besökare på min hemsida (alla tio) vet, så blir jag lätt försjunken i strukturen - på bekostnad av innehållet. Den här gången tänkte jag börja tvärtom. Jag struntar i det. Jag blandar fritt. Skulle jag (all prior evidence to the contrary) bli en hyperaktiv och framförallt uthållig bloggare, kan jag säkert skapa nån form av struktur i efterhand. Eller låta bli.