Visar inlägg med etikett inskränkthet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett inskränkthet. Visa alla inlägg

2007-12-14

I Dagen i dag

Johan länkar till Dagens artikel om att påven anser att "homoäktenskap hotar freden". Jag hade glömt bort Dagen. Har inte bläddrat i nån sen Kristna Skolgruppen på min gymnasieskola delade ut gratisexemplar. Den är ju jättekul! Ett axplock ur dagens Dagens rubriker:

Häxförbud i Tadzjikistan - om ett nytt lagförslag som gör att häxeri kan straffas med upp till 40 månadslöner i böter.

Jesus tog slut på Wal-Mart - om att "The Talking Jesus Messenger of Faith doll", som är 30 centimeter hög och har en knapp i ryggen som får den att säga citat och berättelser från Bibeln, sålts slut i Wal-Marts 600 butiker.

Vatikanens kondomförbud saknar stöd bland världens katoliker - om att t.ex. 90% av Mexikos katoliker anser att "användning av kondomer är livräddande med tanke på att de bidrar till att rädda liv genom att förhindra spridningen av aids".

Kd-politiker körde bil drogpåverkad - om att en Kd-politiker körde bil drogpåverkad.

Kristen bloggfasta leds av ståuppkomiker - om att två kristna bloggare (varav en "Ståuppare, Författare, Frälsningssoldat") skrivit ett upprop: "De kristna bloggare som vill och vågar – nästa helg med start på fredagsmorgonen den 14:e december startar vi en bloggfasta där vi ber för varandra. För den kristna svenska delen av bloggosfären."

Fast de verkar ha missat dagens huvudnyhet i Weekly World News - andlig gudfar till hädangångna En Ding Ding Värld. Där har en Dr. Carter hittat en fysiologisk vinkling på synd och salighet:

"The spirit needs to stay fit, just like the body," said Dr. Carter. "If you eat too much junk food, your body gets fat. Similarly, if you sin too much, your soul will also get flabby. "You see, Jesus chose his words carefully," Dr. Carter went on. "He said ‘hunger and thirst.’ It's a nutritional analogy. By being morally upright, you eat and drink righteousness, which is non-fat. By committing sin, you consume evil. And evil is very high-caloric for the soul." [---]

"There's a practical reason why sinners don't go to Heaven,” he went on. “Their souls are just too heavy. They sink through the clouds and into Hell from all that weight. It takes a certain spiritual physique to ascend to paradise. Have you ever heard of fat angels? Fat demons, certainly, but not fat angels. Those wings can only handle so much mass."

Dagens huvudnyhet är att Jonas Gardell blir hedersdoktor i teologi vid Lunds universitet, vilket ger upphov till en magsur bloggkommentar från tidningens chefredaktör. Dock inte lika svavelosande som bloggaren Mirres kommentar till den ursprungliga påveartikeln:

Idag skriver jag om ett änme som är hett på tapeten.
Att bevara äktenskapet mellan man och kvinna är väl en självklarhet men inte för alla.
Gud har instiftat äktenskapet mellan kvinna och man och inte mellan man och man eller kvinna och kvinna.
När man ingår äktenskap så går man i förbund med Gud och Gud välsignar äktenskapet.
Äktenskapet är instiftad av Gud och det är heligt, rent och fint.
Varje människa vet om detta i sitt hjärta vad som är rätt och fel men man bryr sig inte lyssna till det som är rätt utan man fortsätter och gör det onda.
[---]
Hur länge orkar Gud se på detta och låta er hållas och förföra hans barn till förtappelsen, till en evig skilsmässa från Gud.
Man straffas inte för det man inte vet utan för det man känner till och är ansvarig för. De som har kunskap om Guds skrivna ord och lagar kommer att dömas efter dem.
Det finns inga äktenskap som Gud välsignar som utövar homosexualitet och Gud kommer aldrig heller att göra det.
Det är avskyvärda handlingar i Guds ögon.
3 Mos 18: 22 kan man läsa.
Du skall inte ligga men en man som man ligger med en kvinna.
Det är avskyvärt.
v 23. Du skall inte ligga med något djur, så att du genom det blir oren. Inte heller skall en kvinna ställa sig framför djur för att para sig med det.
Det är naturvidrigt.

Good ol' Guilt by association - sodomi och tidelag. Och så lite hot mot freden.

2007-11-25

Och den långa ludna svansen

Jag har bytt namn på min blogg. I våras döpte jag den till "johanljung 2.0", med förklaringstexten "1.0 är min hemsida, johanljung.se. 2.0 är snabbare, mer interaktiv och har ett RSS-flöde". Men nu börjar hela det där med Web 2.0 kännas såååå 2006...

Delvis beror det kanske på att jag har återupptagit läsningen av förra årets blockbuster inom populärkultur/nätverksekonomi - Chris Andersons The Long Tail, som jag köpte i somras. Att jag tog en paus i läsningen beror inte på att boken är dålig - tvärtom är den både fyndig och tankeväckande. Men som så många andra amerikanska faktaböcker är den väldigt pratig. Chris Anderson kunde ha sagt samma sak, minst lika väl, i en väsentligt kortare essä i någon schysst tidskrift eller antologi. (Vilket f.ö. är precis vad han gjorde, i Wired och här.) Men ironiskt nog, för att verkligen göra sig ett namn (och en hacka) kring teorin om hur demokratiseringen av produktionsmedlen och distributionskanalerna (läs Internet) revolutionerar våra konsumtionsbeteenden, väljer han att utveckla den i det mest traditionella av alla medier - en vanlig bok.

Idag läste jag kapitlet om "Niche Culture - What's it like to live in a long-tail world?". Det handlar om hur vi som individer alltid har haft unika kombinationer av allmänna och speciella intressen, medan vi nu för första gången har praktisk möjlighet att konsumera just den kultur och information som motsvarar våra individuella intressekombinationer. Anderson menar att "we're seeing a shift from mass culture to massively parallel culture". Eller annorlunda uttryckt, "we're leaving the watercooler era, when most of us listened, watched, and read from the same, relatively small pool of mostly hit content. And we're entering the micro-culture era, when we're all into different things."

En intressant fråga är förstås om detta i sig är bra eller dåligt. Anderson citerar juridikprofessorn Cass Sunstein, som anser att det finns en risk för ökad polarisering i samhället. En värld där alla får sina nyheter och sin opinonsbildning via en Daily Me, är en värld där "you need not come across topics and views that you have not sought out. Withouth any difficulty, you are able to see exactly what you want to see, no more and no less." Och Christine Rosen, vid en konservativ think-tank i Washington, menar att denna inskränkthet sträcker sig också till kulturen i stort:
If these technologies facilitate polarization in politics, what influence are they exerting over art, literature, and music? In our haste to find the quickest, most convenient, and most easily individualized way of getting what we want, are we creating eclectic personal theaters or sophisticated echo chambers? [---] By giving us the illusion of perfect control, these technologies risk making us incapable of ever being surprised. They encourage not the cultivation of taste, but the numbing repetition of fetish.

Vid första genomläsningen känner jag mig pinsamt träffad. Jag formar mina politiska åsikter nästan uteslutande från vad jag läser på DN:s ledarsida på morgonen. Och sen i bilen på väg till jobbet lyssnar jag fyra dar i veckan på mina egna Ipod-spellistor. Den femte - när jag för variationens skull lyssnar på radio - blir det Studio 107,5, vars "70- och 80-talspuls" inte bjuder på särskilt många överraskningar.

Men Chris Anderson är optimistisk:
Although the decline of mainstream cultural institutions may result in some people turning to echo chambers of like-minded views, I suspect that over time the power of human curiosity combined with near-infinite access to information will tend to make most people more open-minded, not less.

Och för all del, min egen kulturkonsumtion äger väl inte bara rum i en hermetiskt tillsluten ekokammare. För några månader sen beskrev jag här hur mitt blandbandsknypplande i iTunes fick mig att börja gilla Asobi Seksu, som jag aldrig hört talas om tidigare. Varefter jag insåg att det fanns en hel del annan musik på nätet som jag också kunde gilla.

I samma kapitel i The Long Tail skriver Chris Anderson att vi går från en "eller"-kultur till en "och"-kultur - mainstream och subkultur, institutioner och individer, proffs och amatörer. Och på samma sätt tror jag att inte att "kulturfragmenteringen" är bra eller dålig, utan bra och dålig. De vidsynta kan bli än mer vidsynta och de inskränkta än mer inskränkta.

"Since nothing on the Web is authorative, it's up to you to consult enough sources so that you can make up your own mind. This is the end of spoon-fed orthodoxy and infallible institutions, and the rise of messy mosaics of information that require - and reward - investigation", säger Anderson. Det är en vacker tanke. Men kanske lite naiv, med tanke på de aktuella diskussionerna om gymnasisters källkritik och om religiösa friskolor.

De diskussionerna ger jag mig dock inte in i nu. I stället presenterar jag min senaste tema-topplista - Topp 10 Rymden:
  1. Telstar - The Tornados

  2. Astronomy Domine - Pink Floyd

  3. Stars - Au Revoir Simone

  4. Clouds Across the Moon - The RAH Band

  5. Meteor Man - Dee D. Jackson

  6. The Empire Strikes Back - Meco

  7. Intergalactic - Beastie Boys

  8. Space Man - Babylon Zoo

  9. The Final Countdown - Europe

  10. Space Oddity - David Bowie