Uppsamlingsheat 1

Jag är serie-hobbyist. Jag klarar bara att upprätthålla ett intresse i taget, det skrev jag bl.a. om i juli, efter en bloggtystnad liknande den som rått här de senaste veckorna. Så, undrar förstås mina informationstörstande (och ytterst fåtaliga) läsare, vad har jag gjort i stället då?

Jag har fortsatt leka med min USB-skivspelare. Numera finns bl.a. följande mästerverk bevarade för den digitala framtiden:

• Gravitator (mp3), från den sovjetiska syntgruppen Biokonstruktors delade Melodija-LP från 1989.



• 1-2-3-4 Red Light (mp3), hitsingeln från det sena 70-talets västtyska föregångare till New Kids on the Block - Uwe, Robby, Jörg och de andra idolerna i The Teens.



• Elifanten Ylva (mp3), Köttgrottornas svensköversättning av Toy Dolls Nellie the Elephant.

På jobbet har jag sedan förra veckan bara ett projekt igång, men nu också med ansvar för den tekniska projektledningen. Det har jag inte sysslat med på nästan tio år, så jag känner mig lite ringrostig. Samtidigt offentliggjordes nomineringarna till Eniros styrelse. Ny där är min lumparkompis från Tolkskolan, Furir Miksche (fast vi är väl fänrikar eller nånting sånt nu), som gjort en aningens vassare karriär än jag. Via t.ex. Boxman (som grundare), E-trade och Stardoll. Jag får trösta mig med att på TolkS var det mitt namn som Fj (sedermera Lt och Kn) Hammarström kunde uttala, inte "Misksj...", "Mikk...", "Misjksk...". Men allvarligt talat, Mattias var inte kursetta, men utan tvekan den som var mest ambitiös och jobbade hårdast. Och det är faktiskt kul att se hur kombinationen talang och slit kan löna sig. (Då är det kanske mer svårsmält att se hur en annan av våra lumparkompisar, den oförbätterlige slarvern Erik Eberhardson, blivit VD för den ryska biljätten GAZ, med över 100,000 anställda...)

Förra helgen var jag på inspelning av Kanal5:s kommande lördagsunderhållning. Hederskodex - och ett strängt sekretessavtal - förbjuder mig att avslöja några detaljer. Men jag kan kanske säga att Johan är skyldig pop-Sveriges mest sammanvuxna ögonbryn ett par nya byxor.

I onsdags och torsdags var jag i Helsingfors, men det får jag återkomma till, liksom till de senaste veckornas inköp mot renoveringsbudgeten.

Orienteringsämne, eller inte

För mitt nyväckta joggingintresse, som katalyseras av den datanörddimension som jogg.se tillför, har jag som sagt Eniro att tacka. På Eniro har jag dessutom flera kollegor som är eller har varit aktiva orienterare. Det är inte så ofta man stöter på folk som medger det öppet.

Senast jag deltog i något slags idrottstävling var när jag orienterade för LOK (som fantasifullt nog hade just ett lok på dräkten). I klass H11-12B. Vilket betyder pojkar under 13 år som saknar potential att utvecklas till riktiga orienterare, men som inte har fattat det än och därför envisas med att åka runt på tävlingar.

Men idag har jag anmält mig till Midnattsloppet. Det är förvisso inte orientering, eller mycket till tävling, men ändock ett organiserat idrottsevenemang. Jag hade faktiskt tänkt springa S:t Eriksloppet, men det sammanfaller med Tolkskolans 50-årsjubileum. Och i valet mellan intellektuell och fysisk flåshurtighet, måste jag förstås vara sann mot min inre natur.

På TolkS var, föga förvånande, orienterare överrepresenterade. Från två bittert rivaliserande elitorienterare till, tja, mig.

Jag vet inte riktigt vart jag vill komma, men jag tror det finns något slags mönster här.

Har jag sagt att jag var scout också?