Recap

Vad mer har hänt sen sist då?

Väldigt mycket tid och energi har gått åt till att driva en rättsprocess mot en engelsk översättningsfirma som vägrar betala E-L:s fakturor. Nu har vi fått ett domstolsutslag och med det som grund begärt handräckning (eller menar jag "utmätning"?) av den engelska motsvarigheten till kronofogden. Fast "Court Bailiff" låter lite coolare.

Reklamfilmen för Eniro Supersök har gått en vända till i TV. Jag projektledde Supersök under våren och ett av våra mål var förstås att trafiken på eniro.se:s förstaflik skulle öka. Just nu ligger vi på + 80%, så jag är rätt nöjd.



Jag är inte lika nöjd med att min löpträning och relativa renlevnad havererade fullständigt i somras - jag slutade springa och började snusa i stället. Så när jag kom hem från Borrby tänkte jag lite småstressat att "nu har jag bara två veckor på mig att komma i form om jag ska ha en chans att matcha förra årets tid på Midnattsloppet". Sen kollade jag kalendern och insåg att det var en vecka kvar. Jag klarade Midnattsloppet under skamgränsen på en timme, men var fyra minuter sämre än förra året. Då gick det förhållandevis bättre i Stockholm Halvmarathon för två veckor sen. Min tid - 2.10 - var förvisso inget att yvas över, men jag sprang trots allt längre än jag nånsin gjort tidigare, och kände att jag hade kontroll genom hela loppet och krafter kvar på slutet.

Dagen efter halvmaran såg jag R.E.M. i Globen, varvid Michael Stipe & Co sällade sig till skaran av band som jag sett ett bra tag efter deras storhetstid. (I min tidigare uppräkning glömde jag AC/DC på Hovet i början av 90-talet.) Jag har aldrig varit ett devot R.E.M.-fan, men det är alltid kul att gå på konsert, och den här var ovanligt snygg.

Det enda av långsiktig betydelse som har hänt är förstås att N har börjat första klass. Den 18 augusti var det upprop i klass 1B i Aspuddens skola, och vi föräldrar var nog mer pirriga än våra världsvana sjuåringar - de har ju gått ett helt år i förskoleklass en trappa ner i samma hus. Men nu är det på riktigt! Riktigt klassrum. Riktiga skolbänkar. Riktiga läxor. Och när fröken sa att vi skulle ta hem och klä in böckerna så gick det ett sus genom salen och det tindrade i ögonen - på oss föräldrar.