I dagens DN Kultur hittade jag två artiklar som jag ville länka till (i hopp om att få en Twingly-länk till min blogg på dn.se). Men den ena hade förstås ingen blogglänksruta, och den andra fanns inte på nätet överhuvudtaget.
Först läste jag om Manifestgalan, där priset för bästa osajnade band gick till The Wonderful Guinea Pigs från Linköping. Det är ju alltid kul när det går bra för just linköpingsband, tänkte jag. Och nu har jag lyssnat på TWGP på Myspace, och det lät ju ganska trevligt. Särskilt den trallvänliga (blivande singeln?) Desperate Days.
Jag kanske bara är lokalpatriotisk, men visst har det kommit rätt mycket bra musik från Linköping genom åren? Som Whoops (med Louise Hoffsten) och Lennys Gosskör (vars spelning i Ånestadskolans aula fortfarande hör till mina bättre konsertupplevelser). Och Njurmännen, som skapade skandalrubriker med en spelning i Mjölby ’85, när de slängde slaktavfall på publiken och Lillen sprang runt med en grisknorr i munnen, vilket jag förstås kom att tänka på när jag läste om ”nakenbilderna på slakteriet” (aha! den artikeln har en Twingly-ruta!). Och Cloudberry Jam, Pusjkins, o.s.v.
Själv har jag aldrig spelat i band – ett och ett halvt års mandolinstudier på kommunala musikskolan till trots – men jag var en av de döda själar som gjorde att den experimentella gruppen Obscena Riter fick ihop tillräckligt många medlemmar för att få studiecirkelbidrag och få repa på Skylten. Obscena Riters paradnummer bestod i att Robert (eller var det Jonas?) vrålade inledningsversen i Stig Dagermans Bränt Barn, medan Johan K slog på metallrör. Jag vill gärna tro att ”vi” gav en Rock d’Amour-spelning på Arbis, men det var nog bara Österbergaskolans aula.
Den andra artikeln fanns som sagt inte på dn.se alls. Det var Gabriella Håkanssons rapport ”Rita om kartan” på sidan 7, och jag funderade mest på alternativa bildtexter. ”Mer stake i upp-och-ner-vänt Sverige”?
Förresten kommer Twingly också från Linköping.
Först läste jag om Manifestgalan, där priset för bästa osajnade band gick till The Wonderful Guinea Pigs från Linköping. Det är ju alltid kul när det går bra för just linköpingsband, tänkte jag. Och nu har jag lyssnat på TWGP på Myspace, och det lät ju ganska trevligt. Särskilt den trallvänliga (blivande singeln?) Desperate Days.
Jag kanske bara är lokalpatriotisk, men visst har det kommit rätt mycket bra musik från Linköping genom åren? Som Whoops (med Louise Hoffsten) och Lennys Gosskör (vars spelning i Ånestadskolans aula fortfarande hör till mina bättre konsertupplevelser). Och Njurmännen, som skapade skandalrubriker med en spelning i Mjölby ’85, när de slängde slaktavfall på publiken och Lillen sprang runt med en grisknorr i munnen, vilket jag förstås kom att tänka på när jag läste om ”nakenbilderna på slakteriet” (aha! den artikeln har en Twingly-ruta!). Och Cloudberry Jam, Pusjkins, o.s.v.
Själv har jag aldrig spelat i band – ett och ett halvt års mandolinstudier på kommunala musikskolan till trots – men jag var en av de döda själar som gjorde att den experimentella gruppen Obscena Riter fick ihop tillräckligt många medlemmar för att få studiecirkelbidrag och få repa på Skylten. Obscena Riters paradnummer bestod i att Robert (eller var det Jonas?) vrålade inledningsversen i Stig Dagermans Bränt Barn, medan Johan K slog på metallrör. Jag vill gärna tro att ”vi” gav en Rock d’Amour-spelning på Arbis, men det var nog bara Österbergaskolans aula.
Den andra artikeln fanns som sagt inte på dn.se alls. Det var Gabriella Håkanssons rapport ”Rita om kartan” på sidan 7, och jag funderade mest på alternativa bildtexter. ”Mer stake i upp-och-ner-vänt Sverige”?
Förresten kommer Twingly också från Linköping.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar