I lördags fyllde jag 40. Det var inte så traumatiskt, även om jag nu kanske måste förlika mig med tanken att jag är medelålders.
Vi körde ner till Borrby i fredags kväll. Dimman och de blöta vägbanorna gjorde det till en ganska ansträngande körning, trots att barnen var ovanligt stillsamma. Prick klockan 9 (E-L trodde att jag hade fått sovmorgon till 10, men klockan i köket gick på sommartid) väcktes jag av N och E med te och egenhändigt textat gratulationskort. Till frukosten fick jag mina första presenter: Från pojkarna en Paul & Friends-mössa och The Phantom Menace (så nu är Star Wars-samlingen komplett). Från E-L Molton Brown-badsalt, gourmetchoklad och den purfärska Thåström-antologin. Samt förstås London-resan i maj.
Trädgården var täckt av ett tjockt lager töande snö (jo, till slut smälter den bort, men först sjunker den bara ihop och blir mer kompakt) och jag tänkte jag skulle skotta fram infarten. Samt bort den två meter breda och en meter höga vall som omgav hela vår tomt. Efter en knapp timme gav jag upp. Man får ju vara rädd om ryggen...
På eftermiddagen kom mor och far, bror och brorsdöttrar, och E-L plockade fram de medsmugglade VeteKatten-tårtorna. (Bl.a. en Xanté d'Or, varpå Arvid kom ihåg David Cross kommentar till att äta guld.) Choklad-koma och mer presenter: Från mor och far en ärvd slipsnål (för att understryka hur gammal jag blivit) och en lyxhelg på Grand. Från Arvid ett ännu osett paket kvarglömt på, och förhoppningsvis från, Well.
Middagen åt vi i mina föräldrars hus i Knutsvik. E-L och E gjorde tabberas på skaldjuren.
Det var en bra födelsedag.
2 kommentarer:
Grattis grattis grattis! Kram
Gratulerar i efterskott Johan!
Att döma av det helskägg du tycks ha anlagt verkar du förlika dig väl med tanken att du är medelålders.
Skicka en kommentar